Läs mer om RFSU:s arbete för sexuella och mänskliga rättigheter

Hur tillverkas kondomer och vad tillverkas de av?

Kondomtillverkningen börjar på stora gummiplantager i subtropiskt klimat. Där växer höga träd som innehåller latex, flytande gummi. Träden är höga som palmer och växer i långa rader i den heta solen. Det mesta av latexgummit används till bildäck och slangar, men en liten del går till kondomtillverkning.

Vid latextappningen gör man ett långt snitt runt stammen. En bit nedanför snittet hänger man upp en liten behållare som latexen rinner ner i. Latexen är en vit segflytande vätska. När den tappats ur träden raffineras den och kondenseras till ett 60 procents koncentrat. Sedan skeppas den till kondomfabriken.

Redan före tillverkningen kontrolleras latexens densitet, stabilitet och renhet. När detta är gjort blandas de olika kemikalierna med latexgummit. I en kvarn mals blandningen ner till en sammanhängande massa och sedan är det dags för vulkaniseringen.

Vulkaniseringen är den viktigaste delen i kondomproduktionen – tack vare den står kondomer emot värme och behåller sin elasticitet. Det var amerikanen Charles Goodyear som av en händelse upptäckte vulkaniseringsprocessen 1839. Han försökte att förbättra gummits hållbarhet genom att blanda olika kemikalier med gummit. En dag, när han stod och blandade svavel med latex, hamnade en skvätt på en varm kamin i hans laboratorium. Värmen från kaminen gjorde att latexblandningen fick en ny, slittålig konsistens. Det starka ”vädersäkra” gummit hade blivit till. Namnet Goodyear är framförallt bekant för de flesta genom bildäckstillverkaren med samma namn. Det är tack vare vulkaniseringsprocessen som man kan göra kondomerna så tunna.

När latexmassan är färdigbehandlad är det dags att gjuta massan till kondomer. Gjutningen liknar ljusstöpning. På en maskin sitter gjutformar av glas som försiktigt doppas i latexmassan, torkar och sedan doppas på nytt i ett par omgångar. Latexen rinner nedåt, mot kondomens topp, vilket gör att den blir lite tjockare och starkare än resten av kondomen. Toppen är också ofta den del av kondomen som utsätts för mest friktion när man använder den.

Efter gjutning tvättas och torkas kondomerna för att sedan pudras med talk för att inte klibba ihop. Sedan rullas de av och placeras på nya formar, av stål. Med hjälp av elektrisk ström testas om det är några hål i kondomen. Detta test görs på varje kondom.

I RFSU:s fabrik och laboratorium testas, förpackas och distribueras kondomer.

Senast uppdaterad: 2018.12.03