Vad innebär förklimakteriet?

Förklimakteriet – ett omdebatterat begrepp

Begreppet förklimakteriet har blivit populärt den senaste tiden. Men begreppet har också ifrågasatts. En del vill att det ska pratas mer om förklimakteriet, medan andra menar att det inte ens är ett kliniskt begrepp, och vissa till och med hävdar att man förvirrar kvinnor genom att prata om att klimakteriet kan börja redan i 40-årsåldern.

Kanske ligger problematiken delvis i det svenska språket. På svenska kallar vi hela den hormonella processen som kvinnan går igenom för klimakteriet. Där ingår perioden före och kring den sista mensen, tidpunkten för den allra sista mensen – den så kallade menopausen – och tiden efter, postmenopaus.

På engelska använder man begreppet premenopause för tiden när den hormonella cykeln börjar förändras, men när kvinnan ännu inte fått några symptom. Tiden innan och kring sista mensen kallas för perimenopause, och tidpunkten för den sista mensen för menopause. Med andra ord har man i stort sett skippat ordet klimakteriet och pratar istället om de olika faserna.

Krångligt? Ja, lite. Men vad man än kallar de olika faserna är det ett faktum att många kvinnor inte förstår att de närmar sig sin menopaus (tidpunkten för den sista mensen) och att de blir tagna på sängen av olika saker som händer med deras hälsa och välmående.

Läs också: Allt du behöver veta om klimakteriets faser.

Ordet menopaus kommer från det franska ordet menespausi, som härstammar från latin. Menes står för månatlig och pausi betyder upphörande.

Egen erfarenhet av förklimakteriet ledde till bok

En person som tidigt började skriva om perimenopausen – och om begreppsförvirringen som uppstått på svenska – är Katarina Wilk, författare och skribent inom medicin och hälsa.

– Jag tror att en del av problematiken handlar om ordet förklimakteriet. Egentligen borde det heta förmenopaus. Då hade inte denna debatt uppstått överhuvudtaget. Det svenska ordet förklimakteriet syftar alltså på faserna innan menopaus.

Katarina Wilks bok ”Perimenopower” kom ut 2018 och har sedan dess översatts till sju språk. Boken kom ut i nyutgåva 2022, med ett helt nytt kapitel om den senaste forskningen om vad som händer i hjärnan under klimakteriet. Ett område som Katarina Wilk tycker behöver lyftas upp mycket mer. Nyutgåvan fick den talande titeln ”På väg in i väggen – eller bara i förklimakteriet?”.

– Jag skrev boken för att jag själv saknade en samlad kunskap om perimenopausen när det började hända saker med mig och jag inte förstod vad det handlade om, säger Katarina Wilk.

Katarina Wilk menar att kunskapen om vad som händer under perimenopausen behöver öka, både inom vården och bland kvinnorna som närmar sig menopausen. För här finns det uppenbart ett glapp som kan bland annat kan leda till olyckliga feldiagnostisteringar, säger hon.

– Många som hamnar i perimenopaus är omedvetna om det, eftersom de fortfarande menstruerar. Och har man inte tillräckligt med kunskap är det lätt hänt att man tror att det dåliga måendet beror på något annat, säger Katarina Wilk.

– Då kanske man inte går till en gynekolog utan till sin husläkare, som i sin tur kanske inte förstår att det är svajande hormoner som är orsaken till exempelvis dålig sömn, oro eller nedstämdhet.

Låg kunskap om klimakteriesymptom 

Bara i Sverige är 1,3 miljoner kvinnor mellan 45–65 år antingen på väg in i klimakteriet, eller befinner sig mitt i. Under 2022 påbörjade RFSU en omfattande undersökning om kunskapen om klimakteriet och de vanligaste symptomen.

Rapporten kallas Klimakteriekollen och baserades på intervjuer med 3 000 kvinnor i åldern 45-65 år i Norden. Den första rapporten visade på oroande brister i både kunskap hos kvinnor och inom vården. Endast två av fem (39 procent) kvinnor som genomgått klimakteriet ansåg att de hade goda kunskaper om klimakteriet innan den hormonella förändringen började.

Under 2024 gjordes en ny undersökning av Klimakteriekollen. Då sa fyra av tio (44 procent) kvinnor att de känner en direkt negativ känsla kopplat till klimakteriet. Det är en ökning jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 35 procent.

Ökningen kan vara en fingervisning om att ju mer kunskap kvinnor får om anledningen till deras symptom, desto enklare blir det för dem att koppla ihop besvären med klimakteriet.

Katarina Wilk menar att det just är i den mest turbulenta fasen – innan sista mensen – som det är mest viktigt att förstå att besvären man har beror på att hormonerna börjat svaja – och inte på något annat.

Men i och med att varje kvinna är unik finns det inget ”magiskt datum” man kan skriva in i kalendern för att räkna ner till menopaus – eller för att ta höjd för turbulens i hormonproduktionen. Och känner man dessutom inte till de olika symptomen som kan uppstå i samband med hormonsvängningar, är det inte lätt att lägga det rätta pusslet.

– Många kvinnor, inklusive jag själv, har fått höra att de är utmattade och deprimerade när de sökt vård, fast deras symptom berott på sjunkande östrogennivåer, säger Katarina Wilk.

Ett pussel av ledtrådar – tidiga klimakteriesymptom

Katarina Wilk tycker att vården borde bli mer på tårna kring kvinnors tidiga klimakteriesymptom. Men är det inte bara så enkelt att ta ett blodprov hos sin gynekolog för att veta om man har sjunkande östrogennivåer? Eller ta ett test hemma?

Nej, riktigt så lätt är det inte. Eftersom östrogennivåerna kan fluktuera, ger ett enda test inte ett korrekt resultat.

Nina Sommerfeld, specialist i obstetrik och gynekologi, träffar i sin profession många kvinnor som misstänker att de har symptom på sjunkande östrogennivåer, men som fortfarande menstruerar.

Kan man vara i klimakteriet fast man menstruerar?

– Ja, absolut, man kan befinna sig i fasen innan sista mensen, då östrogenet börjat sjunka och då kan hormonerna åka berg-och-dal-bana. Och vet man inte så mycket om vilka symptom som kan uppstå på grund av hormonell obalans, kan den här perioden upplevas som extra jobbigt, säger Nina Sommerfeld.

– Det är väldigt viktigt att få med kvinnans symptom för att få en helhetsbild, säger Nina Sommerfeld. Ju fler ledtrådar, desto bättre. Det handlar om att lägga ett pussel för att förstå var i den hormonella processen kvinnan i fråga befinner sig i.

Läs också: Symptom på klimakteriet att hålla utkik efter.

I vissa fall kan det räcka med att börja med vissa livsstilsförändringar för att må lite bättre, menar Nina Sommerfeld. Lite längre fram kan det bli aktuellt med hormonbehandling. Det beror på kvinnan själv, om hon har någon sjukdomsbild som gör att hon inte bör ta östrogentillskott, eller hur stora besvär hon har.

Bara två av tre kvinnor söker vård för klimakteriebesvär

Trots att hälften av kvinnorna (53 procent) som deltog i Klimakteriekollen 2024 upplever att klimakteriesymptomen har stor påverkan på deras vardag, har mer än var tredje kvinna (37 procent) inte sökt hjälp för sina besvär

– Man ska aldrig tveka att söka vård om man mår dåligt. Det finns hjälp att få, säger Nina Sommerfeld.

Läs också: Detta händer i kroppen under klimakteriet.

Nina Sommerfeld håller med Katarina Wilk om att det finns en begreppsförvirring kring  ”förklimakteriet”, men poängerar att det inte är själva ordvalet som är det viktigaste.

– Det är framför allt viktigt att kvinnor känner att de blir lyssnade på och de får gehör för sina besvär.