Detta händer i kroppen under klimakteriet

Smygande stelhet, muskelvärk och extrakilon runt midjan – som är svåra att bli av med, trots regelbunden motion. Känner du igen dig? Oväntad viktuppgång är en vanlig problematik under klimakteriet. 48 % av kvinnor i klimakteriet* upplever oförklarlig viktuppgång trots oförändrad kost och motion. Den här gruppen tycker dessutom att det är svårare att bli av med viktökningen än det varit tidigare i livet.

* Enligt en undersökning genomförd av Ipsos, på uppdrag av RFSU AB med 3 000 kvinnor i Norden i åldern 45–65 år.

Viktuppgång under klimakteriet – vad beror det på?

Om kvinnor verkligen får låg ämnesomsättning under klimakteriet finns det olika uppfattningar om. Men med åldern tenderar extrakilona att främst sätta sig runt buken och kroppen tappar i muskelmassa, vilket i sin tur gör att kaloriförbrukningen går ner.

Muskel- och ledvärk under klimakteriet

En annan förklaring är att det kan vara svårare att bygga muskler i klimakteriet. Många upplever att de behöver ändra sitt sätt att träna för att få resultat. Man kan även uppleva mer muskel- och ledvärk efter träning än tidigare, vilket gör att träningen inte blir lika lustfylld.

Sömnbristen under klimakteriet kan påverka kroppen

Många kvinnor i klimakteriet sover också dåligt, vilket resulterar i att man blir trött och energilös. Då är det lätt hänt att ta till snabba kickar i form av söta mellanmål. Kanske ökar även det dagliga antalet koppar kaffe, vilket kan påverka nästa natts sömn negativt och man hamnar i en dålig cirkel. Dålig sömn kan med andra ord påverka vår vikt i klimakteriet i form av försämrade levnadsvanor. Här kan du läsa mer om sömnbesvär under klimakteriet och vad du kan göra åt det!

Är extrakilona i klimakteriet en fara för min hälsa?

Ett par kilos övervikt är inte en hälsofara i sig, om du för övrigt äter sunt och får regelbunden motion. Men bukfetma kan på sikt öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, eftersom fettmassan ligger så pass nära flera av kroppens vitala organ. Ett ökat midjemått och bukfetma ökar dessutom risken för att få typ 2-diabetes.

Muskelvärk, ledproblem och benskörhet i klimakteriet

Östrogen har direkta positiva kopplingar till både leder och de mjukdelar, i form av muskler och senor, som omger lederna. När östrogennivåerna sjunker i klimakteriet kan lederna bli inflammerade, med värk som följd och mjukdelarna kan upplevas som stelare. De sjunkande nivåer av östrogen i klimakteriet ökar också risken för benskörhet (osteoporos).

Ont i leder under klimakteriet: Så minskar du besvären

Ledvärk kan uppstå i hela kroppen men vanligast är smärta i knä, höfter, händer, fingrar och rygg. Ledvärk i klimakteriet kan föra med sig stelhet, ömhet i bindväv, muskelvärk samt minskad rörlighet. Men det finns sätt att minska besvären!

• Vila är inte rätt metod för att förebygga ledvärk och stelhet i klimakteriet, som man kan tro. Motion och olika typer av träning kan i stället minska värken och öka rörligheten.
• Motion och fysisk träning ger dessutom nybildning av benceller, vilket är en fördel för att förebygga benskörhet.
• Om du har övervikt kan en viktnedgång hjälpa mot ledvärk och minska smärtan i kroppen. Om självbehandling inte hjälper, kan hormonbehandling vara ett alternativ för att minska besvären.

6 saker du kan göra för att hantera de fysiska förändringarna under klimakteriet

• Skippa “quick-fix-dieter” – hitta ett hållbart och sunt sätt att äta, som passar dig och din vardag på lång sikt.
• Prioritera sömnen och dra ner på koffeinet – om du är utvilad är chansen mindre att du blir sötsugen.
• Styrketräna – stoppa muskelförlusten genom att bygga muskler.
• Konditionsträna – motion har många fördelar och förbättrar bland annat sömnen, blodcirkulationen och lungkapaciteten. Fysisk träning kan också minska svettningar och vallningar som är ett vanligt klimakteriebesvär.
• Träna rörlighet – för att minska och förebygga stelhet.
• Prova kosttillskott för klimakteriebesvär eller växtbaserade läkemedel för ledbesvär som säljs på apotek. 

ANVÄNDNING AV KOSTTILLSKOTT I KLIMAKTERIET

Kom ihåg att kosttillskott är inte ett alternativ till sunda mat- och levnadsvanor utan ett komplement och ska inte användas för att behandla sjukdomstillstånd.

Kontakt med läkare bör ske om symptomen förvärras efter fyra veckors användning av produkten.

Texten är granskad av: Nina Sommerfeld, specialistläkare inom gynekologi och obstetrik samt Per Hartman, medical adviser kosttillskott.