Elise Ottesen-Jensen – pionjären bakom RFSU
RFSU arbetar för alla människors frihet att bestämma över sin egen sexualitet, att välja vem eller vilka man har sex med och om och när man vill föda barn. Idag kan allt detta kännas självklart, men många har fått kämpa hårt för de rättigheter vi har idag. En av dem var RFSU:s grundare, Elise Ottesen-Jensen.
Så såg Sverige ut på 1900-talet
Idag är Sverige något av ett föregångsland när det kommer till synen på samlevnad och sexuell frihet. Men så har det inte alltid varit.
I början av 1900-talet var sex något som skulle hållas inom äktenskapet, homosexualitet var förbjudet, preventivmedel existerade knappt och dessutom var det förbjudet med preventivmedelsupplysning. Kunskapen om hur man skyddade sig mot oönskade graviditer och könsjukdomar var därför i stort sett obefintlig. Kondomer fick bara importeras och säljas av ett fåtal institutioner och abort var illegalt.
Förbuden och okunskapen skapade en negativ spiral, främst för kvinnorna i samhället.
Många gifta kvinnor for illa av att inte kunna skydda sig mot upprepande och täta graviditeter. Deras kroppar blev slitna av allt barnafödande men de hade varken kunskap eller tillgång till preventivmedel för att skydda sig mot oönskade graviditer. Ogifta kvinnor som blev gravida och valde att göra en olaglig abort tog en stor risk, eftersom ingreppet kunde skada kvinnan fysiskt och till och med sluta med döden. Dessutom stred abort mot lagen och kunde innebära rättsliga påföljder.
En kvinna bestämde sig för att ta upp kampen mot den förlegade synen på sex och samlevnad. Hennes namn var Elise Ottesen-Jensen.
Vem var Elise Ottesen-Jensen?
Elise Ottesen-Jensen föddes 1886 i prästfamiljen Ottesen i Højland utanför Stavanger i Norge. Elise var barn nummer 17 i en syskonskara på 18 barn. Elises mor var tärd av alla graviditeter och barnafödande, och några av barnen dog innan vuxen ålder.
När Elises lillasyster Magnhild var 16 år hade hon en hemlig romans med en grannpojke och blev gravid. Att Magnhild skulle få ett barn utanför äktenskapet var otänkbart i det kristna och stränga hemmet och deras far löste problemet genom att skicka iväg Magnhild till Danmark. Där isolerades hon i en prästfamilj och fick föda sitt barn utan att ha någon anhörig vid sin sida. Magnhilds nyfödda flicka adopterades bort direkt efter förlossningen. Magnhild försköts sedan av fadern, men Elise trotsade honom och fortsatte träffa sin lillasyster i hemlighet.
Vad fick Elise Ottesen-Jensen att brinna för sexual politik?
Prästfamiljens grymma behandling av Magnhilds utomäktenskapliga graviditet påverkade Elise långt in i själen. Orättvisan Magnhild utstått, fick Elise att börja engagera sig i samhällsfrågor som journalist i Oslo.
Elise började tids nog skriva allt mer om kvinnofrågor och sexualupplysning och år 1914 publicerades Elises första artikel om sexualfrågor – ett ämne som på den tiden var väldigt kontroversiellt. Men Elise var en modig kvinna och brann för rätten till sexualupplysning. Sexualrättsfrågan skulle komma att bli Elise Ottesen-Jensens livsgärning.
Elise kamp för sexualundervisning
1914 var också året då Elise träffade den svenske politiske journalisten Albert Jensen och paret bosatte sig sedan i Sverige.
I Sverige fortsatte Elise sin kamp för kvinnors rättigheter genom sina debatterande texter under signaturen Ottar. Elise var övertygad om att kunskap var vägen framåt för kvinnors rättigheter och började därför resa runt i Sverige och upplysa om preventivmedel, trots att det var olagligt. Elise informerade fattiga kvinnor och män om hur de kunde skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter – i lador, dansbanor och hembygdsgårdar men även rakt upp och ner i människor kök och trädgårdar. Elise Ottesen-Jensens sexualupplysning blev en förebild för skolans sexualundervisning, och inspirerar oss än idag.
Här kan du läsa mer om Elise Ottesen-Jensens uppväxt och gärning.
Elise Ottesen-Jensen fyllde bänkarna när hon föreläste om ”Sexualfrågan” runt om i Sverige under 1920-talet. Att upplysa om preventivmedel, könssjukdomar och förbuden mot abort var olagligt, men Elise trotsade förbudet.
Under Elise Ottesen-Jensens resor genom Sverige för att upplysa om preventivmedel hjälpte hon nästan 2000 kvinnor att prova ut pessarer. Ofta provades pessarer ut under väldigt primitiva förhållanden – bakom draperier i kalla och dragiga hembygdsgårdar, uthus, lador eller mitt på köksgolvet.
Jag drömmer om den dag, då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor är jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, ömhet och njutning. Elise Ottesen-Jensen, grundare av RFSU.
När grundades RFSU?
Under åren Elise Ottesen-Jensen arbetat med sexualupplysning, hade hon skaffat sig ett stort kontaktnät i Sverige, men även internationellt. Elise förstod tidigt att många behövde engagera sig för att lyckas skapa förändring på riktigt, och initierade därför en demokratisk medlemsförening där medlemmarna själva skulle driva verksamheten lokalt. År 1933 grundades Riksförbundet för sexuell upplysning och den första RFSU Kliniken öppnades.
Enligt Elise var upplysning enda vägen till lagändring. RFSU:s grundande öppnade den sexualpolitiska debatten och flera reformer drevs igenom under RFSU:s första verksamhetsår:
- År 1936 startade RFSU en rådgivningsbyrå där frågor om preventivmedel, möjligheter till abort, impotens, frigiditet och infertilitet besvarades.
- Importförbudet av kondomer hävdes år 1937 och RFSU öppnar en RFSU butik där de bland annat såldes kondomer.
- Förbudet mot preventivmedelsupplysning hävdes år 1938 och en ny lag införs som tillåter abort på vissa villkor.
Här kan du läsa mer om de reformer som RFSU varit med och drivit fram.
Elise Ottesen-Jensen och två läkare drev mottagning på Rådgivningsbyrån någon timme var i veckan. Besökare som hade pengar betalade, andra fick komma gratis. Den första Rådgivningsbyrån öppnade i Stockholm 1936, men barnmorskan Gertrud Krägh-Karlsson svarade på över 3000 brev, från både män och kvinnor runt om i landet, under första året.
När började RFSU sälja kondomer?
RFSU drev sin kamp för upplysning, rättvisa och förändring i stark motvind och det sexualpolitiska arbetet krävde finanser. När förbudet att importera kondomer avskaffades år 1937 startade RFSU ett aktiebolag och började sedan att sälja kondomer.
Men det skulle dröja ända fram till år 1970 innan det blev lagligt att sälja kondomer utan specialtillstånd från polisen.
Hur fungerar RFSU:s affärsmodell?
RFSU:s affärsmodell, med ett vinstdrivande bolag som säljer produkter inom sexuell hälsa och vars vinst gör det möjligt för RFSU att oberoende driva sina sexualpolitiska frågor, är densamma idag – som när Elise Ottesen-Jensen och hennes medarbetare började sälja kondomer år 1937.
– Idag känner väldigt många till RFSU, inte minst kopplat till våra produkter, säger Anette Otterström, Brand & Communication Manager på RFSU AB. Men få känner till historien om Elise, varför hon startade RFSU och vad hon lyckades uppnå.
Vad gjorde Elise Ottesen-Jensen för skillnad?
Elise Ottesen-Jensen arbetade på RFSU och ledde Förbundet fram till 1967. När hon gick bort år 1973 hade mycket i det svenska samhället förändrats i rätt riktning.
- Förbudet mot homosexualitet var sedan 1944 avskaffat.
- Abort fick göras med särskilt tillstånd sedan 1938.
- Sexualupplysningen var obligatorisk i skolorna sedan 1955.
- Preventivmedel fick säljas utan särskilt tillstånd av polisen sedan 1970.
- Barnmorskor fick rätt att ge rådgivning om preventivmedel 1972.
- 1974, ett år efter Elises död, antog riksdagen en ny abortlag som gav kvinnan rätten att själv bestämma om hon ville göra abort fram till vecka 18.
– Varje gång man berättar historien blir det så tydligt, både för den som lyssnar och för oss som berättar om Elises livsgärning, att vi idag tar mycket för givet när det gäller sexualupplysning och sexuella rättigheter och att det är så mycket av det som vi kan tacka Elise för, säger Anette Otterström.
Läs mer om hur RFSU:s affärsmodel gör skillnad.
*SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sexuella rättigheter innebär att alla människor har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Till de reproduktiva rättigheterna räknas tillgång till preventivmedel och sexualupplysning samt kvinnors rätt att bestämma om antalet barn.
Källor: RFSU, Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon, Ottar & Kärleken (Gunilla Thorgren).
