Nedstämdhet kopplat till klimakteriet ökar

RFSU:s rapport  visar att nedstämdhet kopplat till klimakteriet ökar

Allt fler kvinnor i Sverige uppger att de känner nedstämdhet kopplat till klimakteriet och över hälften uppger att klimakteriesymptomen har stor påverkan på vardagen. Trots det har mer än var tredje inte sökt hjälp för sina besvär och få får sin kunskap om klimakteriet från vården. Det visar RFSUs senaste rapport Klimakteriekollen som släpptes i samband med Internationella Klimakteriedagen den 18e oktober 2024.

1,3 miljoner kvinnor är mellan 45–65 år i Sverige och antingen på väg in i klimakteriet, eller befinner sig mitt i. RFSUs nya undersökning Klimakteriekollen, som senast genomfördes 2022, visar att andelen kvinnor som upplever en direkt negativ känsla kopplat till klimakteriet ökat från en dryg tredjedel (35%) till fyra av tio (44%). Fler uppger också att de känner sig nedstämda, en ökning från en av fem (20%) till drygt en av fyra (26%).

Hälften av kvinnorna (53%) upplever att klimakteriesymtomen har stor påverkan på deras vardag, också det en ökning jämfört med 2022 då motsvarande siffra var 41 procent. Trots det har mer än var tredje kvinna (37%) inte sökt hjälp för sina besvär.

– Att allt fler kvinnor i klimakteriet upplever nedstämdhet och lever med påtagliga symptom är viktigt att fånga upp. En ökad medvetenhet leder uppenbarligen inte till att fler får det stöd av samhället och den kunskap och vård som de behöver. Det måste vi ändra på, säger Maria Bergström, sakkunnig enhetschef på RFSU.

Ladda ner Klimakteriekollen 2024 här.

Få har kunskap om klimakteriet innan det börjar – vården inte primär informationskälla

Få kvinnor har kunskap om klimakteriet innan det börjar visar rapporten. Knappt en av fyra (38%) av kvinnor som är i klimakteriet idag uppger att de hade goda kunskaper om klimakteriet innan de själva upplevde det.

När det kommer till kunskap och samtal om klimakteriet är det vänner och familj kvinnor vänder sig till snarare än vården. Drygt två av tre kvinnor (67%) har pratat om klimakteriet med kvinnliga vänner, medan endast en av fyra (27%) har pratat med sin gynekolog. Vänner och familj är också den största källan till kunskap och information om klimakteriet för majoriteten av kvinnorna (51%).

– Vi ser ett stort behov av ett kunskapslyft kopplat till klimakteriet – både när det kommer till symptom och besvär. RFSU har utvecklat ett digitalt självskattningstest och erbjuder nu också ett fysiskt självtest för att fler ska kunna ta reda på om symptomen de upplever är kopplade till klimakteriet. Många kvinnor vill gärna vara förberedda när de kontaktar vården och genom våra tester vet man lite mer om sin klimakteriestatus, vilket kanske också ökar incitamentet att söka hjälp för sina besvär, säger Anette Otterström, Head of Communication & Brand på RFSU AB.

Undersökningens resultat i korthet (gäller Sverige om inte annat anges):

• Fyra av tio (44%) kvinnor känner en direkt negativ känsla kopplat till klimakteriet. Det är en ökning jämfört med 2022 då motsvarande siffra var 35%*.
• Nedstämdhet är den känsla flest kvinnor kopplar till klimakteriet (26%), andelen som uppger att känner nedstämdhet har också ökat sedan 2022 då motsvarande siffra var 20%*.
• Hälften av kvinnorna (53%) uppger att klimakteriesymptomen har ganska stor eller mycket stor påverkan på deras vardag, en ökning från 2022 då motsvarande siffra var 41%*.
• 2 av 3 kvinnor (67%) har pratat med kvinnliga vänner om klimakteriet, vilket gör dem till den överlägset vanligaste samtalsparten. Fler än tidigare har också pratat med sin mamma eller sina kollegor.
• Fortsatt få kvinnor vänder sig till vården för att prata om klimakteriet, drygt en av fyra (27%) har pratat med gynekolog och knappt en av fem (17%) med vårdcentral eller husläkare. Det kan jämföras med att fyra av tio (41%) norska kvinnor har pratat om klimakteriet med sin vårdcentral eller husläkare.
• Endast 38% av kvinnor som är i klimakteriet idag uppger att de hade goda kunskaper om klimakteriet innan det började.
• Få får sin kunskap via vården, vanligaste källan är vänner och familj (51%), följt av sök på internet (37%). Var tionde kvinna (11%) har inte fått någon information om klimakteriet alls.
• Av de kvinnor som fått information om klimakteriet uppger 70% att de har fått information om fysiska besvär/symptom och 66% om andra kvinnors upplevelse/erfarenheter. 47% har fått information om psykiska/mentala besvär och endast 41% fått information om behandlingar.
• 37 procent av kvinnorna har inte sökt någon vård eller hjälp för sina besvär.

*I 2022 års mätning ingick kvinnor i åldern 45–65 år som använder eller kunde tänka sig använda egenvårdsprodukter för klimakteriebesvär. Denna grupp är dock stor, och utgör drygt 80% av alla kvinnor i den åldersgruppen.

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av IPSOS på uppdrag av RFSU och bygger på 1800 intervjuer med ett riksrepresentativt urval av kvinnor i åldern 45–65 år i Sverige, Norge och Finland. I rapporten redovisas resultatet från undersökningen i Sverige, om inte annat anges. Datainsamlingen genomfördes i augusti 2024. Årets rapport är den andra upplagan av Klimakteriekollen, den tidigare rapporten baseras på data från en undersökning genomförd av IPSOS i februari 2022.

Få koll på klimakteriet

RFSU:s självskattningstest för klimakteriet

Få koll på klimakteriet med RFSU:s Klimakteriequiz

RFSU Menopause Test – ta reda på om du är i klimakteriet

Klimakteriekollen 2024